de tre stadierna

söndagar

är i tre stadier.

första stadiet, är från att man vaknat fram till fika (som i vårt fall är klockan 2.) Det är på första stadiet man försöker intala sig själv att det fortfarande finns två stadier kvar efteråt. Och mer tid att göra sina onödiga saker på.

andra stadiet, är från fika (14.00) fram till middagen (vårt fall, 18.00). Det är på andra stadiet man först får panik över att man tror att man redan är på tredje stadiet. Men sedan kommer man på, nej, tack gode gud, det är vi ju inte!

tredje stadiet, är från middagen fram tills man går och lägger sig. Det är då man försöker sakta ner på tiden hur mycket som helst, för att undvika att det blir måndag så fort som möjligt. 

När klockan plötsligt visar läggdags, så går man och lägger sig i sängen, sedan fortsätter den biten med att försöka få tiden att gå långsamt. Så ligger man och spelar eller läser tills klockan plötsligt visar runt 4.

Sen somnar man direkt.

Allt för att vakna 3 timmar senare och ångra att man fullfärdade tredje stadiet.

Så här har mitt liv sett ut så länge jag gått i skola, och vet ni hur kul, men på samma gång irriterande, det är? xD

Jag bara undrar, kommer det finnas nått tillfälle i ens liv så man inte vill ha en suicide sunday?

Förhoppningsvis. Jag ska skaffa mig ett så kul jobb att det aldrig mer händer igen.

Och jag ska flytta till USA. Men det hör inte hit.