JO ATT
såhär var det:
när jag fyllde typ
10?
nej
11 kanske det var
11 tror jag
elr nej
jag börjar ännu tidigare
när Pontus fortfarande bodde hemma, så brukade han spela spel på sin dator och titta på serier och videos på youtube
jag satt ALLTID med honom
jag var den där irriterande lillasystern som ville vara med överallt
fast jag tror inte att han hade så mycket emot det
iaf
och en gång minns jag att han visade mig One Piece!
han brukade kolla på de då
fast ja fattade ingenting
de va ett gäng gubbar som gick runt i öknen och pratade med varann
en av dom såg lite kul ut och kunna sträcka ut armarna hur långt som helst
jag tror att jag berättade det för några av mina kompisar
att han såg kul ut, handär sträckiga gubben
(som alltså är Luffy)
och jag berättade också om hans namn
eller det enda jag uppfattade var Monkey
eftersom han heter Monkey D Luffy
å monkey betyder apa
så lixom
hahahaha
jättekul
tyckte jag
MEN SEN
när jag fyllde 11 år!
så FICK jag första One Piece boken av Pontus!
och jag började läsa den direkt!
ja sket i alla mina kompisar som var där
jag ville ju läsa One Piece!
(nej, så elak var ja inte, jag var ofc med mina kompisar, men jag läste i smyg också)
sen så var det fast.
mamma for och köpte One Piece åt mig minns jag
och så for vi till stan
ja fick köpa högst två böcker åt gången
och det gjorde jag ju
och jag läste dem direkt
sen började några av mina kompisar låna dem av mig
och jag bara köpte vidare
och
helt plötsligt
år 2013
har jag 65 jävla böcker.
SEXTIOFEM.
och det finns ju förfan ännu fler
som jag säkert kommer köpa
PONTUS, VET DU HUR MYCKET PENGAR JAG SLÖSAT?!
fast tack endå <3
för One Piece är den bästa serie och anime jag någonsin läst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar